Just our hands clasped so tight.


Två av de finaste på en dag gör att lovets slut går att acceptera. Trots tårar i buss på villovägar och Rock'n' Roll, blåa ögon-igen. Muffins i mängder och kallvatten, kompass och tampas och köksgolv och halltak och upp och ner och vi två. Vi fyra. Jag har dig. Förvirrad nattbloggning och nu ska jag sluta svamla, förlåt.

The time for sleep is now, it's nothing to cry about 'cause we'll hold each other soon in the blackest of rooms.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0