I know Saint Peter won't call my name.
Året tar slut, krafter och kärlek gör också det. Saknar en hel bunt människor, minnen, platser. Länge leve längesen, som jag minns det var det lätt. Skriver löften på randigt papper, gömmer dem mot min hud, låter orden viskas in i hjärtat. I år ska det gå. Har äntligen Mylo Xyloto i min ägo. Tänker försöka låta 2012 bli ett bra år. Ett bäst år. Ett som inte är bara bra i början eller slutet. 2010 var mitt vackraste september-december, 2011 var min lyckligaste januari-maj. Efter det hände något och allting gick neråt, utför. Föll gjorde jag, som en sten ner genom papperväggarna. Men där fanns lyckokasten som höll mig i handen så jag slapp stryka med. Det kommer bli ett jämnare år, nu vet ju alla vilka de är igen.
Be my mirror, my sword and shield, my missionaries in a foreign field.
There is a monster in me, it's eating me from the inside and out.
Nätter och dagar är så svarta. Vem är du nu? Klockorna tickar alldeles för snabbt. Vill du veta vem du en gång var? Snön faller alldeles för ljudligt. Vill du hellre höra en gåta? Det är för kall sol i mina ögon, den kan inte tina något, och isen är så hal. Okej. Det är som när man åkte longboard för allra första gången. Vad var det för likhet mellan vår vänskap och livet? Man slog sig för jävligt och efter en stund vande man sig vid det, men det gjorde lika ont ändå.
Och jag saknar dig inte. Man kan inte sakna någon man inte känner. Men du påminner om en som fattas mig, och du har likadana ögon som hon. Var det du eller jag som gick vilse först?
Listen to me, I'm nine hundred and seven, don't you know what that means?
Kroppen är trött men huvudet snurrar. Fortare fortare fortare, hela tiden. Varje gång jag blundar bli jag yr. Varför kan inte livet stå stilla? Bara en liten stund? Och Dagmar, jag skulle uppskatta om du inte försenar mitt tåg med 33 timmar som du gjorde med det här tåget senast det skulle åka, eller 14 timmar som jag blev sen förra året. Och jag skulle tycka att det vore skönt om det inte var tusen minusgrader ute för jag fryser inomhus nuförtiden.
Why would you need comforting? I nearly died alone in the dark, I couldn't open my eyes and that made me think about what I wanted and who I was. Everything is ending, I can't believe I didn't see it sooner.
Death and all his friends.
Grekland i somras.
Mardrömmar och drömmar, en smal linje som skiljer dem åt. En klass på 38 i 1800-tals kläder med en ylande storm. Tak som lossnar, täcken som stryps. Vakna utan känslan av sömn. Kallduscha, gnida bort demonerna. Solen går upp och sakta börjas listan med To-Do's betas av. Imorgon ska jag upp svintidigt och passa mitt tåg. Mot snön.
No, i don't want to battle from beginning to end, I don't want to cycle or recycle revenge, I don't want to follow death and all his friends.
But we never change, do we?
Synkroniserar telefon, vänta på synkronisering. Ja jag godkänner. Nej det vill jag inte använda. Godkänner. Ja, jag godkänner. Hoppa över detta steg. Men vet du vad? Jag godkänner det jättemycket, så mycket att du inte behöver fråga nästa gång om det inte är några omfattande förändringar som vill att jag säljer min bror eller bränner ner en skog. Elda upp mitt hus gör det ikväll så det finns något som glöder. Ny tröja och fryser så jag skakar och fingertopparna är blå. Nya Sherlock Holmes på nattbio med mamma och packa och slå in julklappar till pappafamiljen. Drömma om en plats i solen, sommarens stockholm, brunbrända ben i jeansshorts med fotlänkar och lockiga korta hår som inte går att tämja. Skrika sig hes, dansa sig yr, köa dag och natt för att få stå längst fram. Coldplay.
Vi kunde bli något bra, du och jag. Vi kunde bli bra på det här med kärlek. Jag skulle lyssna på allt du kunde om datorer fast jag inte förstod så mycket för att det var viktigt för dig och jag skulle kunna titta på dina örsnibbar och dina händer hela natten för att de var så fina. Du kunde kyssa mig och vi kanske råkade slumra till i min soffa, med min näsa i din halsgrop eller tvärt om ifall du så vill, utan att märka den stundande storm som river upp människors hjärtan, den som väcker vargavintern och får mina naglar att bli alldeles blå och andra att känna livet bli frostigt. Något fint, något bra. Kanske. Fast vad vet väl jag, du kanske inte är intresserad av datorer, du kanske bara är bra på det ändå.
Honey, you are a rock.
'Risbusken på huvudet växer minsann, fast jag märker det inte så tydligt. Har den ju ändå mest samlad i en inte så imponerande hästsvans i nacken i väntan på bättre tider.
Första julen är över. Den andra väntar inom kort. Jag borde börja packa. Men latdemonen(when I counted up my demons saw there was one for every day) inom mig säger att det är onödigt att börja redan nu. Melodier snurrar i mina vita plattan urbanears (tack mamma för att du listar ut saker jag inte själv vet att jag vill ha) och stänger ute alla andra ljud än viskande Bon Iver och rungande coldplay. Känner mig märkligt avslappnad i mina böcker som jag redan har hunnit läsa om två gånger sedan jag fick dem, jag är helt hopplös med böcker. Slukar dem som apelsin, sveper dem som vatten. Krashar mellan tänderna som isbitar och pistaschnötter. Nej jag tuggar inte på mina böcker och nu svamlar jag bara. Plöh. Borde sova och ge mig ut i mellandagsrea-slagsmål imorgon.
Let's forget that we've been angry, let's be lovers like before, and try not to be strangers anymore.
I'm going back to the start.
Sitter och tänker tillbaka på The scientist-tiden. På dansa, fastän-perioden. Delar av mitt liv som bara är bleka flagor. Trasiga pappersbitar och mina väggar är vita och tomma nu. Tömda på minnen. Och mitt i allt detta sitter du med korslagda ben och önskar att du visste var det gick fel.
God jul.
Var tog de människor jag kände vägen, vilka är de som finns i dem nu? Jag var ingen, du var aprilhimlen. Jag kommer alltid tänka på dig i april.
And dreamed of para-para-paradise.
Julstädning och dansare. Jag går i vinterskor på hösten. Rektorstal och sånger. Jag kan tänka tills det knappt finns något kvar. Youtube när spotify inte räcker till och kalla fötter. Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av. Konstiga blickar och ibland borde man kanske inte gå genom eld eller minusgrader utan jacka för människor man bryr sig om för de bryr sig kanske inte lika mycket tillbaka eller inte alls. Och jag saknar dig mindre och mindre.
When she was just a girl she expected the world but it flew away from her reach so she ran away in her sleep and dreamed of para-para-paradise, everytime she closed her eyes.
Faffing and feeling quite chuffed.
Charlie och te, det gör jag för att inte sura ihop över dåliga prov och trötthet. Sitter och klickar på olika siffror under videorna så att jag skickas runt i olika delar av klippet, min favoritsysselsättning. Händelserikt liv. Spillde te på magen, åt knäckebröd, var arg, började skratta, blev glad.
stu(dying)
Tisdagar brukar vara min bästa dag. Igår var den första halvan sämst. Gjorde två prov, fick tillbaka ett prov. Grät, var arg, pluggade. Kvällen var bäst. Fullt med chokladbollar, mackätning i ätstörningsprat, ljus som släcks fast folk sitter kvar, vadslagning, skratt åt andras skratt, kramar, samuraj varvat med noma noma och dåligt koordinerad spontanvals. Ramlade i säng glad. Den här dagen är också sämst. Har gjort ett referatprov. Har kvar ett franskaprov som enligt den tidigare franskgruppen är på charmerande 28 sidor uppgifter. Fick tillbaka ett prov. Glosorna fastnar inte i huvudet och jag slutar sent. Julavslutning imorgon.
Lifvet suger, jag lyssnar inte på musik så ni får inga djupa citat. Bara felstavningar.
Jag är inte radioaktiv, jag lyssnar på spotify!
Finner bilderna ovan högst roande, dock bara i kombo med varandra. Min humor är inte på topp någonstans idag. Trött. Gjorde två prov idag. Har två prov kvar innan lov. Jag vill ha godis, cheesy matlagningsprogram och tjocksockar. Inte franska verb och Att tänka på när du skriver referat. Fryser och undrar när jag ska lära mig böja être i passé composé med avoir och att Avslutningsvis skriver Lundgren att övervikt hos barn går att förebygga i framtiden med planerad kost. The Script är pluggamusik.
Some try to hand me money, they don't understand that I'm not broke, I'm just a broken-hearted man.
As years go by I race the clock with you.
Oro som krafsar, plugg som värker, hjärtan som slår. Ett ord mot ett annat. Vilket är närmast sanningen? Jag vet inte.
We made the same mistakes, like friends do. Until the day I die I'll spill my heart for you.
Lights will guide you home
Julgård på midgård. Veckor av planering och nu är det förbi. Känns lite sorgligt. Men jisses vad kul det var! Springa ringdans runt hela skolan, pepparkakshustävling, megasamuraj, twister x 4, pimp my pepparkaka, öppen scen, spring över hela skolan med walkie talkies HALLÅ VEM FIXAR DET HÄR NU PÅ EN GÅNG HELST och organiserat och mindre organiserat kaos. Städning och historiaplugg. Så trött att ögonen bara faller ihop. Bradag.
And high up above or down below, when you're too in love to let it go. But if you never try, you'll never know just what you're worth.
I remember we were walking up to strawberry swing
Gjort bort kemiprovet. Three down, three to go. Men dessa tre som är kvar tar inte upp så mycket plats i huvudet. Har fått en massa utrymme till annat i hjärnan. Tankar. Tänker att de finaste sakerna, de jag tycker mest om, just de små sakerna, de bara händer. Bara sådär. Utan verklig orsak. Utan planering. De bara hände. Och jag är så glad att du och du bara hände.
Now the sky could be blue, I don't mind, without you it's a waste of time. Could be blue, I don't mind, without you it's a waste of time.
So I look in your direction, but you pay me no attention, do you?
Imorgon är det fredag. Imorgon gör jag bort mitt tredje prov som tar upp för mycket plats i hjärnan. De tre som följer tar faktiskt inte upp lika mycket minne alls. Småskakis, småfebrig, småyr, smått av allt man kan vara. Utom glad. Glädjen får tröjorna att sprängas om de sitter för tätt mot kroppen. Bäst att hålla dem löst så de får lite spelrum.
I'll always be waiting for you, so you know how much I need you, but you never even see me, do you? And is this my final chance of getting you?
Shiver- Coldplay
Major Minus
Officiellt klar med matte 1C. Behöver aldrig använda just den matteboken mer. Får en ny efter jul, matte 2C. Åh herregud. Friheten. Bara svenska, franska, kemi och historiaprov kvar nu innan jag tar jullov. Och skriver klart lite inlämningsuppgifter. Vadå bara chilla på lovet, vem gör sånt? Inte jag.
Don't believe a word, it's just us against the world and we just got to turn up to be heard.
Let your ships roll in.
Binära talsystem, grafiska ekvationer, vektorer. Allt jag inte vill veta av. Jag är inte redo för nationella, jag vill inte. Upprepande blogginlägg men detta är vad mitt liv cirklar kring. Du är solen jag cirklar kring. Tänka sig positiv, tänka sig smart, tänka sig lång och stark och fri. Tänka sig frisk. Går det? Kan man det? Får jag plocka ner stjärnorna till dig? Då skulle jag göra det. Då skulle jag göra allt det utan att tveka.
The tightrope that I'm walking just sways and ties, the devil as he's talking with those angel's eyes, and I just want to be there when the lightning strikes and the saints go marching in.
Can anybody fly this thing?
Bomull i huvudet. Inte tiptop. Ganska ner. Deeper down in the under ground. Finns inte tid till att bli sjuk. Ingefära, citron, kanel, honung, te. Mattenationella på onsdag. Reservtanken med energi är snart tom. Men till onsdag ska den väl räcka. Det måste den göra. Annars får jag väl bli professor i toalettstädning. Alvdeon och treo, C-vitaminer, funka nu tack. Använd all energi som samlats idag och lägg den på onsdag. Då släpps coldplaybiljetterna också, en halvtimme innan första delen av np ska börja. Kanske kan få en endorfinkick när jag(om jag) får min biljett till konserten då. Vad är sannolikheten för att du får en biljett om alla är lika taggade som du på coldplay och det finns ett x antal biljetter? Lös det grafiskt, celina.
Confidence in you, is confidence in me, is confidence in high speed.
Teach our bodies; haunt the cause
Inte alla dagar man är klädd såhär. Samenissa. Men man tager vad man haver och fixar en dräktenlig mössa till det. Idag är det nämligen det klassiska och traditionsenliga(tredje året tror jag) där centralen ordnar juläventyrsstigsgrej för små människor. Alltså barn. Förra året var jag en tiger i ett zoo och mina ebbor var siamesiska tomtenissar. Brukar vara magiskt.
Pluggade matte under gårkvällen. Dimma i hela huvudet. Tror den kommer utifrån med den tunga snön. Går inte att andas om man går för snabbt. Hoppas på pudrigare snö snart.
Your neck onto your shoulder blades, always keep that message taped, cross your breasts you won't erase, I was only for your very space.
How long must you wait for it?
Lussebullebak och mjölkrig med Ida igår. Skaffade mig också ett par jeans för (I princip) inga pengar. Mys. Hade snöbollskrig med en hund som älskade snö. Såg på idol och skrattade. Idag städar jag och går runt som något som inte riktigt finns. Stilla. Njuter av tystnaden för att fylla den med In my place. Blir lite julklappsfix och fika med mormor idag, utrymme för matteplugg överallt och det kommer bli av. Nationella på onsdag.
I was lost, I was lost, crossed lines I shouldn't have crossed, I was lost.
Heaven is in sight
Och DÄR blev mitt liv komplett. Coldplay kommer till Sverige i augusti.
Här och Här kan man läsa om det ifall man inte är upptagen med att spricka av lycka som jag.
Och alla bara pratar, 'Är det sant?' och 'Jag har hört om dig!'
Det är precis så. Folk pratar för mycket. Folk pratar för lite. Vi är lite så. Och vi är lite trasiga om hösten och vintern ibland. Helst när folk går lite i taget utan att säga varför. Man tror att man ska gå sönder först men det gör man inte, en månad kanske man är trasig, kanske två. Men sen går det över. Det kommer alltid finnas folk som går. Kommer, går, lämnar spår eller sår. Världen är uppbyggd lite så. Kanske för att den måste det? Kanske det, kanske inte. Men folk pratar för mycket om varandra ändå. Vi borde prata med varandra istället.
Am I a part of the cure, or am I part of the disease? Singing; You are, you are.
For you I'd bleed myself dry.
Kemiska formler och fnissiga, fult illustrerade anteckningar. Skolböcker i hela sängen, träningsvärk och massa te. Trötthet, dumma ord och lifesavers. Flera på samma kväll är ovanligt men nödvändigt. Oklarheter som blir alldeles klara och lätta som luft, bort med tyngder från axlarna. Larvighet och mer skratt. Coldplay Live 2003 track 9 och 11 på repeat. Tunn som luft.
If you go, if you go, leave me down here on my own, then I'll wait for you.
She ran away in her sleep.
Pluggar biologi. Kol, kväve, forsfors kretslopp. Miljögifter. Ekovandaler. Suckar över tiden, att den inte vill som jag vill. Tiden vill vara här i mitt kök där klockan rusar och läxorna växer. Jag vill vara i England, i London och helst gå på varenda koncert coldplay ska ha där, alla 8 som redan är inplanerade med den första 9:e december och den sista 9:e juni. Fem av dessa åtta är i London. Lyssnar på Mylo Xyloto på youtube.(fan vad jag hatar coldplay för att de inte lägger ut mx på spotify, och fuck Itunes.)
The tightrope that I'm walking just sways and ties, the devil as he's talking with those angel's eyes, and I just want to be there when the lightning strikes and the saints go marching in.
If we can make it through the night we'll see the sun.
Sitter kvar i skolan och pluggar biologi. Vet inte om jag lär mig så mycket av att strukturer upp, spalta in, kategorisera alla textsnuttar men. Det blir ju lättare att hitta i mappen sen.
Even when there's no one there for you, march on. Even when the days are long for you, march on.
A spider web and it's me in the middle.
Ny vecka. Kort helg. En hel dag att bara plugga på hade inte varit fel. Tänker göra det idag trots att hjärnan blir arg bara av att tänka på det. Skola, plugga ordentligt där, plugga ordentligt hemma, sova. Undrar om den snön som föll är tillräcklig för att svepa in allting i diffust, mjukt ljus eller om den ännu tvekar.
A spider web, it's tangled up with me and I lost my head, The thought of all the stupid things I said.
Let yourself go.
Skriver om min filmanalys i svenska. Ett monster svalde min gamla. Skriver ikapp allt skolarbete som hamnat lite efter, som inte är klart. Referatskrivning och biologiprov snart. Reser på mig, plockar undan småsaker. Målar ett nytt sträck på bilden, skriver ett stycke till på analysen. I bakgrunden spelar Sigur Ros och Bon Iver och här trippar jag runt som i en dimma. Pluggdimma.
Drömmer du också om att ha en dröm?
Ett svart solsystem.
Två bilder jag finner helt underbara. Speciellt den undre av dem.
Känner mig så mycket som förra året. Knut på huvudet, svarta naglar och Isbells på hög volym. Timme efter timme med pensel i handen. Inte dra mer än några streck i taget. Streck som gör stor skillnad. Snygga vänner har jag, så jävla jävla snygga, ursäkta språket. Skulle kunna måla av dem in i oändligheten, och ibland tror jag att det är precis vad jag gör.
Bortglömda barn, under stjärnhimmel. Springande fötter, mot kall asfalt. Jag faller, jag springer, ibland står jag inte ens upp i starten, ibland faller jag innan det har börjat.
Vad jag bryr mig om är att höra dig andas, veta att du är nära.
Höfta fram olika figurer ur pepparkaksdegen, bränna några i kanten. Det gör inget, inte egentligen. Jag ser ingenting ändå. Blundar lite igen, litegrann bara. Fina människor som gör en glad. Öppna ögonen Cellis, här står jag. Le mot någon som inte står framför en men veta att de vet ändå. December, ingen snö. Isolera världen, jag har redan gått in i en mental istid, kom snö och gör världen vit och ren. Kanterna mindre skarpa, ljuden mindre vassa, världen ljusare. Kom stjärnor, led mig i natten. Och när jag ska hem från skolan för då har det hunnit bli mörkt också.
Hon är det här partyts ljus och han bredvid är så stolt att ha henne nära sig. Det verkar som om hon överlevt sen sist jag såg henne. Hon kunde vara någon annan, någon bättre, om hon slöt ögonen.
Og hér ert þú...
Tidig morgon, tidig dag. Sol som inte orkar upp. Sår efter stormen överallt på gatan. Sigúr Ros, Bon Iver och massor med tid.
Mig vaknar draum-haf
Mitt hjartað, slá
Ufið hár.
