I know Saint Peter won't call my name.


Året tar slut, krafter och kärlek gör också det. Saknar en hel bunt människor, minnen, platser. Länge leve längesen, som jag minns det var det lätt. Skriver löften på randigt papper, gömmer dem mot min hud, låter orden viskas in i hjärtat. I år ska det gå. Har äntligen Mylo Xyloto i min ägo. Tänker försöka låta 2012 bli ett bra år. Ett bäst år. Ett som inte är bara bra i början eller slutet. 2010 var mitt vackraste september-december, 2011 var min lyckligaste januari-maj. Efter det hände något och allting gick neråt, utför. Föll gjorde jag, som en sten ner genom papperväggarna. Men där fanns lyckokasten som höll mig i handen så jag slapp stryka med. Det kommer bli ett jämnare år, nu vet ju alla vilka de är igen.

Be my mirror, my sword and shield, my missionaries in a foreign field.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0