tönt.

Aaaj. Vem sa att man ska träna mot träningsvärk? Aj. Jag har ont i mina ben, både träningsvärk från gårdagens runda och nu från kvällens. Aaaj det känns inte alls bättre. Lögn och snack och trams är det. Jösses. Surar och lyssnar på Cameleon Circuit varvat med Owl City och Radiohead. Nej okej jag surar inte egentligen. Bara lite kanske.

Imorgon kommer resten av Midgård tillbaka. Känner att imorgon är en bra dag att börja sent och ha två lektioner. Så man får bli lite vettskrämd i taget menar jag. Kanske försöker ta mig till teaterdelen och säga hej till mina teaterapor. Om jag vågar. Minns hemskt tydligt mitt första minne av midgård.

Jag var en liten töntig och livrädd prasoelev från nionde klass. Jag hade den enorma turen att hamna i en klass där jag kände igen en snubbe från ledarutbildningen, inte vem som helst utan kanske en av de roligaste, lite småknäppa, killen därifrån. Han är asgrym och heter Magnus så ni småfjantar som i framtiden får/har haft honom som ledare vet att ni har grymma dagar framför er. Hur som helst. Jag hamnade i hans klass och genast kändes allt bättre. Dagen började med ekonomi eller något liknande, samhällskunskap kanske, med en lärare som ritade pilar upp och ner och kors och tvärs och fram och tillbaka istället för att skriva vad hon menade och ingen fattade mer än mig och jag fattade inget alls.

När jag på någon vänster hamnade ensam i teaterkorridoren så krälade det omkring treor och drog efter mina ben. Aldrig blivit så chockad i mitt liv. Vad är detta för gökbo där lärarna ritar pilar åt alla håll och folk krälar runt på golvet och försöker vräka omkull en?

När vi hamnade på Vildmannen och skulle äta så var veggomaten något oidentifierbart, grönaktigt slem med pasta, som mest växte i munnen. När jag som bäst satt och försökte svälja så får jag frågan om jag vet att det bara är töntar som går praso. Men det där var väl taskigt svarade Magnus i mitt ställe medan jag tuggade och tuggade. Lyckades sedan pipa ur mig något i stil med Jo men jag ska ju ändå gå natur så men då hade den osm slängde det ur sig övergått till att bita ut olika mönster ur gurkskivor och tävla om den snyggaste med sin kompis. Vad är detta för galenskap undrade jag.

Någon gång på eftermiddagen så fick jag och min prasokompis fria händer att springa runt och det gjorde vi. När vi sedan ville hitta vår klass så letade vi upp deras schema i informationen. Vad vi då fann var ett långt pass utan namn i regnbågens alla färger som höll på i cirkus två timmar. Helt slut gick vi och lade oss i varsin fatboy i biblioteket och sov ett tag. När jag åkte hem så minns jag inte vad jag tänkte, bara att jag nog inte ska gå där iallafall. Det är lite för mycket av allt, man blir ju helt utmattad.

Och ändå hamnade jag på Midgård och det känns underbart. Fast. Nu kommer treorna och tvåorna. Som sagt. Två lektioner och lagom med tid att bli vettskrämd på.