tönt.

Nätter och dagar är så svarta. Vem är du nu? Klockorna tickar alldeles för snabbt. Vill du veta vem du en gång var? Snön faller alldeles för ljudligt. Vill du hellre höra en gåta? Det är för kall sol i mina ögon, den kan inte tina något, och isen är så hal. Okej. Det är som när man åkte longboard för allra första gången. Vad var det för likhet mellan vår vänskap och livet? Man slog sig för jävligt och efter en stund vande man sig vid det, men det gjorde lika ont ändå. 

Och jag saknar dig inte. Man kan inte sakna någon man inte känner. Men du påminner om en som fattas mig, och du har likadana ögon som hon. Var det du eller jag som gick vilse först?