tönt.

Lyssnar på bekymmerslös musik och dricker te, försöker lugna nerverna inför morgondagens matteprov. Tortyr. Letar mappar som inte finns på fronter, vill krypa ur mitt skinn och väntar på att klockan ska ticka så jag kan gå och lägga mig. Fjorton dagars evighet som bara har flugit förbi, who knew liksom? Alla utom vi, tydligen. Mina finisar. Stjärnor och att titta tillbaka i mörkret in i ögon och ord som sägs där är mycket större trots att orden kan vara små eller inte tillräckliga för att beskriva. Dumheter, massor av dem, varför blir saker dumma ibland trots man verkligen inte vill det? Jag saknar dig. Rätsidor och vågsidor och baksidor och framsidor och du är min och jag är din och oj vad jag är trött, ingenting blir visst riktigt riktigt längre, tillbaka till Tredje tidsåldern, låt inte Balrogen döda dig och Kan vi inte se The epic Scene? Morgondag, måndagsdag, provdag. Jag tror det blir en bra dag ändå.

Cry no more tears, take this song and sing your troubles away. Fear no more fears, take your faults and make them right today.