tönt.

Sömnlöshet blir alltid värre när det ekar tomt innanför väggarna som dessutom tycks krympa och förminska eller förlöjliga alla ord någonsin skrivna. Then you pulled me in. Stavfel blir svarta spretiga spindlar, undetoner i text försvinner. I loved your handshake, meeting my father. Kylan tränger på, ovälkommen. How you'd kiss me when I was in the middle of saying something. Allting blir större på natten, allting växer. Your name; forever the name on my lips. Virar en extra filt om kroppen, borrar ner näsan i Kudden. Like I used to feel you breathe. Blunda, somna, jaga bort dem med vispen, blås nya bubblor, vakna imorgon och var levande som alltid. The beat of your heart, it jumps through your shirt, I can still feel your arms. Jag kan se ditt hjärta slå. Minns du?