tönt.

And a kiss that I kept under my vest.

Lyssnar på The Shins nya och tittar på solljuset i tekoppen. Bleh. Var är du?
You tell me with your tongue and your breath goes in the lungs and the flow that filled the rift.

I want to sunburn just to know that I'm alive.

Tidig morgon, gårkvällens dimma ligger kvar i ögonen och huvudet. Var börjar jag, var slutar jag? Treva med händerna över ryggraden, här är jag. Ljuset är långt borta fast alldeles nära, det bor i mitt hjärta. Ska vi mötas på mitten? Backar i minnet, tillbaka till soffan i den timma där inte så många ord yttrades men storleken på det vi sa är större än universums vita dvärgar. Kräla upp från golvet igen, du orkar det här. Än en gång står jag upp fast allting värker. Jag går på överskottsenergi, plockar kraft från luften, något som inte finns ur tomma intet. You bleed just to know you're alive.

You can tell me all your thoughts about the stars that fill polluted skies, and show me where you run to when no one's there to take your side but don't tell me where the road ends, 'causeI just don't wanna know. No, I don't wanna know. Don't tell me if I'm dying.

Det gör inget om jag dör för nu vet jag vad mina läppar är till för.

Snön föll åter under gårkvällen. Gårkvällen som många redan har skrivit om och varit lyckliga över, alla de brustna pop:arhjärtan och kevlarsjälar som såg Thåström och dansade sig berusade och euforiska. Jag var inte en av dem men jag lät huvudet flyga högt för ett år sedan, flyga och falla ner i det som händer nedanför scenen där vi alla står och låter oss dras med i folkmassan, känna att allas hjärtan slår som våra. Det som sker under en konsert går inte att förklara med ord lika stora som galaxen eller universum, inte en enda supernova räcker till och det finns inte tillräckligt många stjärnor för det heller. Sen. Stå och småfrysa efteråt ute i natten under pärlsockerstjärnorna, inte orka skrika längre men le så att mungiporna möts i nacken, vara tom som ett skal, en puppa där själsfjärilen redan vecklat ut sina vingar och flugit långt bort. Musik. Popsång. Jag längtar efter att trycka min näsa i din nacke.

Precis som barn som drömmer kan vi drömma bort denna natten.

Exogenesis Symphony part 3; Redeption

Mjuk musik, samma som brukar rulla över mitt golv som glaspärlor och samma tårar som smiter över kanten på ögon som inte kan ljuga. I've been crying an awful lot lately. Hjärtat som slår och slår som ett indiehjärta ska och sammanflätade fingrar och fjärilslätta läppar mot halspulsådern. I've been terribly happy lately as well. Det är alldeles snart april, april, april och april och den enda dumma där i april var jag, den enda aprilfisken, den enda som stod där och var vilsen när ni andra försvann i folkmassan. Who would notice if the smallest fish would disappear in the crowd? Jag har min lycka och jag har min last, likt alla ni andra. Håll fast i din livboj, i den som älskar dig. Det borde regna snart.

Let's start over again. Let's start over again.

You're the closest to heaven that I'll ever be.

Lyssnar på samma låtar om och om igen, låter orden snurra i huvudet för där finns så mycket trassel som borde slitas ut med våld, så många ord som inte egentligen är mina men som bränner i skinnet och tvingar mina egna längre in i dunklet. So lost in the world. Är det prestationsmonster eller sorgefåglar, idioti eller lathet eller isbitar eller änglar och demoner, du och du och du och du och du eller ni alla eller är det bara kanske jag som vandrar den här Gudsförgätna grusvägen? I'll be here waiting for you. Du drar upp mig men tystnaden skriker så högt och jag är så rädd för skuggor. Det finns ett ljus i slutet, det vet jag, jag kan se det, det är därför jag fortfarande krälar framåt.

I don't want the world to see me, 'cause I don't think that they'd understand. When everything's meant to be broken, I just want you to know who I am.

Come on skinny love, just last the year.

Fruktansvärt vad orden inte vill ramla ut som de ska idag. I can't go on like this. Inte i skrift, inte i tal och jag skrattar så jag kiknar och tårar som aldrig ville sluta falla och ibland sitter man två stycken hopsjunkna på ett toalettgolv med ryggarna mot väggen och visst får man baka tårta ändå. Keep going anyway. Allting blir en aning bättre och en hel hög med äpplen, verkligen. Just last the year. Sen mat i massor, två gravidstora magar och rasa i en hög på golvet av skratt. Salt, choklad, mjölk, filmtittande senare. Cut off all the ropes and let me fall.

Come on skinny love, what happened here?

I'll keep it inside so you can't see.

Snaror av törne som slingrar inuti strupen, dörrar som smälls igen och dörrar som försiktigt slås igen, vilket är värst egentligen? Tusen skrikande barn inuti hjärtat, ditt som bankar genom alla plagg och får mitt att orka ännu mera. Jag klarar mig. Om mina väggar inte var så stabila skulle de vara sneda. Hur länge då? Drömmar, kärlek eller självförakt, vilket väger tyngst? Så länge det behövs. Carpark north har rätt också, ingen kan rädda någon annan från det värsta av allt, sig själv. Upprepa något tillräckligt många gånger så blir det en sanning.

Look what you did. Is this how you wanted it to be? This life you gave away was meant for me.

Carry you home.

Ibland är saker är obegripliga. Vissa människor är oberäkneliga. Somliga dagar är bättre än andra. En del håller ditt hjärta en aning hårdare än andra. Det är aldrig för sent för att avsluta dagen bättre.
Jag kan inte förstå.
Älskar, trots allt, tiden.
Dig är det inte många som inte ser.
If she had wings she would fly away, and another day God will give her some.

All the souls that would die just to feel alive.

Kryper ihop till mjuk musik som stryker bort tårar och frossa, alla spikar som sitter i min hud och alla monster under sängen. Förgätmigej, timotej, mareld och jag älskar dig. Tänker att Göteborg låter som en bra plats, längre åt söder med ett fint smeknamn, Götet, där Håkan kommer från. Kanske träffar jag någon som heter Glenn där för alla heter tydligen Glenn i Göteborg, som han i minnesfragment av min barndom med spänningen kring rymden redan då, fascinationen för stjärnor och supernovor och how many special people change? Jag ska tvätta min ull, låta det svarta bli grått och kanske ljusare än det varit idag. Kanske kan jag få vara en sån som alla de andra är, glad och gul som solen. Inte alltid vara meningslösa från tråkeå. Vänder mig åt andra hållet, drar upp täcket till öronen, blundar tills de trassliga korparna försvinner in i mörkret.

Starlight, I will be chasing the starlight until the end of my life, I don't know if it's worth it anymore.

Sleight of hand and twist of fate.

Vårsol och dina ord med mina ord blir det bästa av allt. Talade ord fastnar i mig, dina lämnar avtryck som värmer in i märgen. Skrivna ord stannar för alltid kvar och en del gör en så underbart glad. Som om tusentals små propellerplan lyfter inuti varje cell och får håret över hela kroppen att resa sig. Ljuva som såpbubblor och barnskratt, pärlregn på stengolv. Regndroppar mot ansiktet i skrattande snurr. Tack fina Agnes för din kommentar, den gjorde mig obeskrivligt glad.

My hands are tied, my body bruised, she got me with nothing to win and nothing else to lose.

I'm the one who waits for you.

Gårdagen som insvept i dimma, bomull i hela huvudet, svullna ögon. Borde sluta envisas att använda nötter i matlagning och kakbakande men somliga tycker ju att det är gott och då blir de glada och jag tycker om när folk är glada. The Unforgiven II viskar i mina öron, jag bränner mig på teet och jag vill att klockan ska ticka iväg, jag vill krypa in i drömmarna. Inte sitta med benen i kors och inte veta vad som är upp och vad som är ner i min lilla skrivarbubbla. Oh honey, I really miss you. Jordgubbste hjälper mot det mesta men inte längtan. Oh honey, though it was only yesterday you kissed me. Skira pappersvingar och ett glashjärta. Ever thine, ever mine, ever ours.

She lay beside me, but she'll be there when I'm gone. Black heart scarring darker still, yes she'll be there when I'm gone. Yes she'll be there when I'm gone, dead sure she'll be there.

And she will be loved.

Räknar matte, tiden väckte mig redan 05:40 fast klockan tyckte jag kunde vänta till senare. Nu får det gå, det får helt enkelt vara så. Det måste det göra. Måndagar, måndagar. Helger flyger. Jag flyger, du flyger, let's fly to the moon, 'cause that's how much I love you. När kommer jag bli bra på att ta det lugnt innan prov? Förmodligen aldrig.

It's not always rainbows and butterflies, it's compromise that moves us along. My heart is full and my door's always open, you can come anytime you want.

Take this song and sing your troubles away.

Lyssnar på bekymmerslös musik och dricker te, försöker lugna nerverna inför morgondagens matteprov. Tortyr. Letar mappar som inte finns på fronter, vill krypa ur mitt skinn och väntar på att klockan ska ticka så jag kan gå och lägga mig. Fjorton dagars evighet som bara har flugit förbi, who knew liksom? Alla utom vi, tydligen. Mina finisar. Stjärnor och att titta tillbaka i mörkret in i ögon och ord som sägs där är mycket större trots att orden kan vara små eller inte tillräckliga för att beskriva. Dumheter, massor av dem, varför blir saker dumma ibland trots man verkligen inte vill det? Jag saknar dig. Rätsidor och vågsidor och baksidor och framsidor och du är min och jag är din och oj vad jag är trött, ingenting blir visst riktigt riktigt längre, tillbaka till Tredje tidsåldern, låt inte Balrogen döda dig och Kan vi inte se The epic Scene? Morgondag, måndagsdag, provdag. Jag tror det blir en bra dag ändå.

Cry no more tears, take this song and sing your troubles away. Fear no more fears, take your faults and make them right today.

Re:stacks, Re;place

Huvudet i sanden, hjärtat upp till skyarna, omväxling av dem med hjärtat på botten och näsan i taket, alla gör olika, eller hur? Du kan aldrig bli ersatt eller utbytt för det finns bara en av dig. Nostalgipromenad med springsteg uppför kullerkrön och mellan träd och hopp från höjder och kottar som viner genom luften. Heaven/The moon. Mitchell and Webb, fruar, knäppa saker och ibland vore det praktiskt att kunna frysa, spola tillbaka, flytta om saker lite. Be my noble and bright star.

Föreläsningen av Mietek Grocher tänker jag inte försöka återge. Jag kan aldrig återskapa allt det han sa i Valhall idag. Om du får möjlighet att se någon av hans föreläsningar, gör det. Man blir omskakad och han är en imponerande gammal man.

Here I am, will you send me an angel? Here I am, in the land of the morning star.

Keep praying, just keep waiting.

En föreläsning idag och inga fler lektioner för min del. Föreläsningen kommer vara tuff nog. Hjärtsänkande, värkande, ömmande, pulserande av smärta. Mietek Grocher ska ge ord åt det vår generation av barn, i Sverige, aldrig tvingades uppleva och aldrig kommer kunna förstå som han gör så länge inte andra världskriget upprepas här. Hoping for that to be the day that never comes.

I'll make them pay, take it back one day, I'll end this day.

If only a moment, if only a day.

Upptäcker att siffror har sammanhang, ibland på sätt man inte väntade sig. Vi hade båda nummer nio på bilden, visste du det? Redan fredag imorgon, tiden passerade och sprang långt och fort och jag har knappt hunnit ställa in mig på måndag ens. Det var den nionde vi sa det, det vet jag säkert. Trassliga lockar och stora tröjor där det ryms två av mig eller kanske tre av dig eller en av oss var, det beror lite på vad det är för väder ute. Du kommer aldrig bli ersatt, det finns bara en som dig. Musik som har djupare innebörd än bara texten eller soundet och mina ögon som bara är halvöppna mot tangentbordet. Flyg högt.

I know you wish you could hear me. Sometimes it’s so hard to do, but every morning: sunrise. It says; I’m madly in love with you.

That's where I belong.

Långonsdag. Onsdag, onsdag, onsdag. Mitt i veckan, lång, hemsk, idrottsmorgon, tröttögon fast jag gick och la mig tidigt. Fast idag-onsdagen blir fin och bra. Jättebra. Det går elektriska impulser genom kroppen var och varannan sekund, glädjerus. Musik som strömmar, ler mot den sol som borde lysa nu, dreaming of the osaka sun.

Well that's where I belong, and you belong with me. Not swallowed in the sea.

If I had a gun, I'd shoot a hole into the sun, and love would burn this city down for you.

Noel Gallagher på hög volym och massa svarta kläder. Last man standing och pulserande hjärtan. En kall och för bred säng att sova ensam i och slitna Dr. Martens. Fuck Dr. Martens. Längtar efter påsklov och mer solstrålar och mindre ishalka och att kunna vara överallt när jag vill. Soldier boys and Jesus freaks. Inget pokerface har jag och imorgon kommer jag på riktigt vara paranoid konstant mellan 07:30 och 17:00 och varje gång jag är inne på skolområdet. Du är här. Jag är där. Och här. Och överallt. Och jag är din.

If I had the time, I'd stop the world and make you mine, and everyday would stay the same with you.

Hold back your fear and see, nothing is real 'til it's gone.

So live like you mean it, love until you feel it, it's all that we need in our lives.

If I can make you happy, then this is where I belong.

Söndagar är som söndagar brukar vara, segare ju närmare kvällen du kommer. I know you want to stay in bed, but it's light outside. Musik på en bilradio som ger hjärtklappning och halkigt är det ute. Tror jag ska ta en promenad och andas in stjärnhimlens drömmar, låta kolibrin flyga högt och kanske tappa greppet om verkligheten för en sekund. Revy chum os. Jag, universum, ensamheten. Oh darling, I wish you were here. Om mitt hjärta var en kompass skulle du vara norr. The stars lean down to kiss you and I lie awake and miss you, and I miss your arms around me. Imorgon är det måndag. Det finns en längtan efter det.

You're always here to hold me up when I'm losing my mind, I wish that I was stronger so that I had more to give. I'll share everything I have and we'll find a way to live.

Science & Faith

Fullmåne gör inte natten lätt, klarvaken och livrädd tjugofem minuter innan fem på morgonen. Kurar i täcket, tänder en lampa, tar upp Flicka med pärlörhänge och flyr alla skuggor som vill nå in. Så fort minutvisaren passerat prick och timvisaren vill omfamna femman försvinner allt vasst och in kommer vågor av sömn som drar ner mig i täcken och filtar igen. Lördag. Myslördag. Min kolibri har slutat darra och börjat kvittra.

You won't find faith or hope down a telescope, you won't find heart and soul in the stars, you can break everything down to chemicals but you can't explain a love like ours.

Just our hands clasped so tight.

Två av de finaste på en dag gör att lovets slut går att acceptera. Trots tårar i buss på villovägar och Rock'n' Roll, blåa ögon-igen. Muffins i mängder och kallvatten, kompass och tampas och köksgolv och halltak och upp och ner och vi två. Vi fyra. Jag har dig. Förvirrad nattbloggning och nu ska jag sluta svamla, förlåt.

The time for sleep is now, it's nothing to cry about 'cause we'll hold each other soon in the blackest of rooms.

The beat of your heart, it jumps through your shirt.

Lyssnar på samma låtar i samma spellistor som snurrade förra året vid samma tidpunkt. Rysningar längs ryggraden, det är så logiskt alla fattar utom jag. Drömmar med lavendel eller förgätmigej. Cogito, ergo sum. Fjärilsberöring mot nyckelben och gamla visor som bubblar upp bland skummande diskvatten med texter som jag inte förstår men de får sjungas ändå trots de främmande orden. Váralâs. Händer som berättar om livet och boostar ditt ego, kan det inte få vara så här alltid?

Because I loved your handshake, meeting my father, I love how you walk with your hands in your pockets, how you'd kiss me when I was in the middle of saying something.

Running wild among all the stars above.

Vitt, massor av vitt. Det känns som våren, krispigt och nytt, rent, trots att allting blir brunt och blaskigt av snösmälta och grusslask här när våren smyger närmare. Spelar James Blunt och the Beatles, sitter kvar i sängen, virar in mig i täcket, tittar ut genom fönstret på allt som solen rör vid. Igår kväll var där stjärnor. Nu finns bara stjärnorna i taket synliga. Mer matte väntar, men inte riktigt än, den får vänta en liten stund till. Men snart. Relativt snart, åtminstone. Relativ till midnatt, Apophis ankomst, solens supernovande eller universums kollaps då gravitationen ger vika?

There is nothing else in the world I'd rather wake up and see (with you).

I'd give up forever to touch you.

Scheman fyllda av krussiduller och siffror, instruktioner. För vi är bäst och vi vet om det. Svammel och trötta ögon, pannkakor, southpark, skräpTV mellan plugg. Amazing, perfect and awesome. Fem sidor matte igår, sex sidor idag, lika många imorgon. Lika många flera dagar framöver. Det gör ingenting. If it could stay this simple. Skruvar upp volymen, ser ut på stjärnorna, kommer absolut att somna snart för jag svamlar verkligen bara nu också, skrivsvammel och svindel i kroppen. Töntarna anfaller, save yourselves, serve yourselves, listen to your own needs och sen där någonstans går det fan i mig inte att sjunga med längre. Din tönt.

When everything feels like the movies, yeah you bleed just to know you're alive.

We'll do it all, everything, on our own.

Ångestsparvar som lockade fram skamkatten lagom till gryningen. Den kröp ihop, rullade in tassarna och somnade på min bröstkorg med svansen över nosen.  Kunde inte röra mig först, tänk om den klöser upp mig?
Jobb igår och vikariatjobb idag. Ljuspunkter. Lyssnar på en spellista fylld av allting och gräver ner mig i gammal musik, dammiga texter, evigheten. Ung och dumdristig. 

All that I am, all that I ever was, is here in your perfect eyes, they're all I can see. I don't know where, confused about how as well, just know that these things will never change for us at all.

You bleed just to know you're alive.

Reklamskyltspelare som blir sneare och sneare och jag blir bara tröttare och tröttare.

I don't want the world to see me, 'cause I don't think that they'd understand. When everything's meant to be broken, I just want you to know who I am.

Vals för satan(Din vän pessimisten)

Vaknade övertygad om att jag försovit mig, men väckarklockan hade inte ringt, det var två minuter kvar. Solen i ögonen, saker som inte stämmer och saker som går hand i hand. Det var innan, det var före oss. 80-talet som cirklar kring oss när vi sitter i grupp, det är nog inte ens fel utan ens förtjänst för det är bra. Slask, smälta, det får gärna gå fort bara tiden står stilla. Jag är inte så stark längre, men jag har haft muskler förut. Jag tror den här veckan kallas sportlov men så mycket sportande har jag inte tänkt mig, mer skolarbeten och skratt, kanske lite lugn. Och det är något med hur du tittar på mig som får mig att känna mig som något jag inte är och det känns så konstigt för du är den enda som tittar ner på mig som inte ser ner på mig.

Wake up the dawn and ask her why a dreamer dreams, she never dies. Wipe that tear away now from your eye.

I'll hold you while you break.

Lång dag trots att den var kort. Innehöll en hel del turbulens, kontraster mot andra dagar. Rödkantad, pulshöjande av stillasittande händelser, i högvarv. Två hjärtan som slår i takt. Tröttheten som griper om axlarna, drar i händer, trycker i knän. "Det är så logiskt, alla fattar utom du." "Du har inte en aning." Latin och det är fredag imorgon, hur gick det till? Det går bra, det gick bra, sluta hyperventilera. Släpp mig aldrig, sömn, håll kvar mig och låt mig sova redan nu.

Dum spiro, spero.